Hjälp, vår inneboende är en massmördare

Vi har fått katter! Eller rättare sagt, ett par katter har flyttat in hos oss, men de ser oss mer som personal än som ägare.

Det är två femåriga systrar som heter Iggy och Sira och de är underbara.

Iggy och Sira kommer från ett bra hem där de har varit högt älskade och blivit mycket gosade med. Det märks, de är så väldigt sociala och trevliga. Vill bli kliade och sover ibland i sängen, sitter med vid frukostbordet och försöker stjäla ost.

De går fint ihop med hönsen och äter inte upp kycklingarna, peppar peppar. Och de är jättekompetenta när det kommer till alla hundarna som passerar genom vårt hem! De är ena tuffingar, viker inte undan men låter ibland nådigt en särskilt utvald hund få hälsa försiktigt nos mot nos.

Tuffingar, ja. Sira är rar och vänlig. Iggy är en massmördare. De har egen kattlucka och kan gå in och ut som de vill – än så länge. Det innebär att vår morgonrutin plötsligt inkluderar en runda runt huset för att samla upp alla döda smådjur* som har burits in under natten. Och ibland ätits upp till hälften.

Oftast under vår säng.

Vilken tur för dem att de är så himla söta och gosiga…

.

*smågnagare, småfåglar, fladdermöss… hon har ett brett utbud av presenter åt oss