Vi fick hem två tackor och fyra tacklamm, de ska hålla våra naturbeteshagar öppna och hjälpa till att sköta jordarna. Med hjälp av djur på roterande bete kan man binda ner mer kol i marken, hålla jordarna bördigare och bidra till mindre förlust av kväve till luft och vatten.
Och dessutom är de så väldigt trevliga och gosiga.
Finullsfåret är en traditionell svensk lantras men gills inte som allmogefår. De har en väldigt mjuk och finkrusig ull och brukar kunna få ganska många lamm per tacka. Vi valde den här fårrasen framför allt för ullens skull, och för att vi tycker det är roligt att vara med och bevara gamla lantraser som kanske annars skulle försvinna.
Våra får heter Bährta och Ullis. De har rymt litegrann en gång men kom genast tillbaka när vi skramlade med en hink havre, och för det mesta ligger de lugnt och idisslar i sin hage. De gillar asplöv och friskt gräs men verkar också gärna sätta i sig unga kirskålsblad. Det är så roligt att de har kommit till gården, äntligen!
